Var på jorden finns det mest sötvatten

Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken. När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln.

När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Där rinner vattnet vidare till hav, sjöar och vattendrag eller tas tillvara av växter och djur. En del vatten sipprar även ner genom markens olika lager och bildar grundvatten.

Så småningom, ibland omedelbart, ibland efter flera tusen år, kommer vattnet åter att med solens hjälp avdunsta till atmosfären och hela processen börjar om igen — kretsloppet är slutet. Jordens vatten förbrukas inte, det lånas, används och återförs.

Vi människor är helt beroende av sötvatten för vår överlevnad. Men av allt vatten som finns på jorden är 97 procent saltvatten. Bara tre procent av jordens vatten är sötvatten. Två procent sötvatten är bundet i glaciärer. Bara en procent sötvatten är tillgängligt för oss människor.

Det är vattnet som finns i sjöar, vattendrag eller som grundvatten i marken. I vissa områden kan man slösa med det, medan det på andra platser råder stor brist på rent vatten. Människan har stor påverkan på jordens vatten.

Såväl grundvatten som ytvatten påverkas av miljön och av människan och mycket av det vatten vi använder blir förorenat på olika sätt.

Sötvatten haj

Rinner vatten genom jord med mycket mineraler kommer det att ta upp dessa mineraler. Rinner vattnet genom områden med stora föroreningar kommer det att ta upp dessa. När vattnet dunstar blir föroreningar, eller mineraler, kvar i marken.

Källa: EEAs miljösignaler Världens befolkning ökar med tiotals miljoner varje år och i takt med det ökar också behovet av rent vatten. Fler människor på jorden innebär även att fler människor använder vatten vilket ökar föroreningarna. I Sverige är tillgången på vatten generellt god, men de senaste årens torka t.

Sydvatten använder inte grundvatten utan ytvatten och tar vatten från sjön Bolmen och Vombsjön. Två kretslopp beroende av varandra Vattnets kretslopp är nära knutet till näringsämnenas kretslopp, därför brukar det kallas för det dubbla kretsloppet.

Läs mer om näringsämnenas kretslopp och hur det hänger ihop med vattnets kretslopp på Svenskt Vattens webbsida om Vattnets kretslopp. Källa till texten nedan: UN Water, Hur påverkar klimatförändringarna vattnet? Vatten och klimatförändringar är oupplösligt sammanlänkade.

Effekterna av klimatförändringarna märks mest akut genom påverkan på vattnets kretslopp och vattenrelaterade extrema händelser. Klimatförändringar förändrar vår vattencykel, snabbar på den och gör den mer oförutsägbar. När temperaturen på jorden stiger avdunstar en ökad mängd vatten, vilket leder till intensifierade kraftiga regn i vissa regioner, samtidigt som det blir torka i andra områden.

Klimatförändringarna leder därför till en ojämn fördelning av vattnet, vilket gör det mindre tillgängligt och svårare att förutse och hantera. Bild: UNDRR, UN office forDisaster Risk Reduction De fyra främsta vattenrelaterade effekterna av klimatförändringarna Stigande havsnivåer gör att saltvatten tränger in från havet in i sötvattensystemen, i flodmynningar och i de omgivande jordarna, vilket stör jordbruket och skadar ekosystemen.

Översvämningar kan ha förödande effekter på viktig infrastruktur och samhällstjänster som är avgörande för det dagliga livet, t. Krympande glaciärer, inlandsisar och snötäcken förändrar i flödet från smältvattnet som fyller flodsystem i många delar av världen.

Hälften av världens befolkning är beroende av vatten som kommer från bergen. Initialt kan denna smältning leda till en ökning av vattentillgången, men med tiden kommer den minskade volymen av glaciärer och snötäcken att minska vattentillgången, vilket påverkar människor, ekosystem, bevattningssystem och vattenkraftproduktion.

Torka leder till brist på dricksvatten, livsmedelsproduktion och energiförsörjning, vilket orsakar både hälsorisker och ekonomiska förluster. Långvarig torka kan tvinga människor att lämna sina hem, vilket skapar sociala och politiska utmaningar.

Torka leder också till skogsbränder, förlust av biologisk mångfald och skador på ekosystem. Om det blir fler översvämningar och glaciärer och isar smälter, hur kan det vara vattenbrist? En ökad vattenmängd betyder inte automatiskt att det finns tillräckligt med säkert vatten för människor att dricka och använda för matlagning och hygien.

Ett exempel är de katastrofala översvämningarna i Pakistan där både dricksvatten- och avloppssystem slogs ut och förvärrade vattenbristen i landet. Regnvatten, vatten från översvämningar och smältvatten måste renas för att kunna användas av människor.

I alla delar av världen, oavsett klimat, behövs fungerande och säker infrastruktur för dricksvatten och avloppsvatten. Varför blir vattenrelaterade katastrofer värre? Med varje ytterligare grad av global temperaturhöjning accelererar vattnets kretslopp och gör vattenrelaterade katastrofer värre.

Torka och översvämningar blir mer extrema och sker snabbare. Urbanisering betyder ofta att stora markområden beläggs med betong eller andra hårda ytor vilket medför en ökad avrinning av regnvatten som snabbt kan slå ut dagvattensystemet och leda till katastrofala översvämningar av gator och tunnelbanor.

Vad görs för att skydda vattnet från klimatförändringar? Houngbo, ordförande för UN-Water Vid FN:s vattenkonferens i mars , den första i sitt slag på nästan 50 år, lade FN fram ett tveeggat förhållningssätt till vatten och klimatförändringar: genom att anpassa oss till klimatförändringarnas effekt på vatten kommer vi att minska riskerna, skydda hälsan och rädda liv.

Och genom att använda vatten mer effektivt kommer vi att minska växthusgaserna från dricksvattenproduktion och avloppsrening. Vad kan jag göra för att spara och skydda vattnet? Hållbar vattenanvändning i vårt dagliga liv har två effekter.

För det första lindrar det trycket på vattenresurserna som utsätts för ökande stress av klimatförändringarna, och för det andra minskar det mängden energi och kemikalier som används av vattenrening och avloppsrening och minskar därför utsläppen av växthusgaser.

Så genom att minska vår vattenanvändning kan vi alla bidra till att mildra klimatförändringarna. Fem enkla åtgärder du kan göra själv Använd vattnet hållbart: Två tredjedelar av världens befolkning upplever allvarlig vattenbrist under minst en månad om året Mekonnen och Hoekstra.

Ät mer växtbaserade måltider: Kostförändringar, med växtbaserade livsmedel och hållbar mat från djur, kan minska utsläppen av växthusgaser med upp till 8,0 gigaton per år av koldioxidekvivalenter IPCC. Släng inte ätbar mat: Det krävs mellan 2 och 5 liter vatten för att producera en persons dagliga mat FAO.

Att minska ditt matsvinn minskar efterfrågan på jordbruket, som är en av de största vattenkonsumenterna. Stäng av teknik: För närvarande är 90 procent av elproduktionen vattenintensiv FN. Genom att stänga av våra enheter när vi inte använder dem behöver mindre energi produceras.

Handla hållbart: Det krävs cirka 7 liter vatten för att göra ett enda par jeans UN. Att köpa mindre och köpa våra varor från ansvarsfulla källor kan ha stor inverkan på vattenresurserna.