Tecken på ofri luftväg

Påbörjade behandlingar inkl. Den kliniska undersökningen görs parallellt med stabilisering av patientens vitalparametrar för att upptäcka och åtgärda hotande skador. Blir patienten sämre under omhändertagandet, reevaluera! Begreppet kommer ursprungligen från militär sjukvård.

Under primary survey bedöms patientens vitalparametrar kontinuerligt då denna information avgör hur man planerar för det fortsatta omhändertagandet. Var uppmärksam på trender och reevaluera de parametrar som bedömts under omhändertagandets gång!

På akuten eller i akuta sammanhang ska en patient ha normala vitalparametrar för att betraktas som stabil eller stabiliserad. En stabiliserbar patient har initialt påverkade vitalparametrar men svarar på rescusitering. En instabil patient — svarar ej eller endast tillfälligt på rescusitering vilket föranleder omedelbar intervention.

Tänk på att vissa grupper kan vara svårbedömda. Barn, atleter, överviktiga, gravida, multisjuka och äldre har varierande grad av fysiologiska reserver och kompensations-möjligheter. Var därför extra observant vid trauma hos dessa grupper. Bedömning av luftvägar och halsrygg Mål: Säkra definitiv luftväg och stabilisera halsryggen manuellt.

Ofri luftväg är det mest akuta hotet för patienten. Undersökning: Kommunicera med patienten. Lyssna efter heshet, stridor, orena andningsljud. Leta skador i ansiktet, på larynx och halsen. Halsryggen anses instabil tills detta uteslutits med radiologi eller klinisk undersökning.

Ta av ev hjälm med nacke immobiliserad. En luftväg med larynxmask är inte en definitiv luftväg, men kan vara ett alternativ på vägen för att skapa en definitiv luftväg i ett senare skede. Risk för instabil halsrygg. Intubation görs vid risk för att patienten ej kan hålla fri luftväg beräkna GCS innan intubering.

V-sond vid aspirationsrisk. Övervakning: Saturation. Endtidal CO2. Fullgod andning kräver fungerande lungor, bröstkorgsvägg och diafragma. Dessa ska snabbt undersökas och utvärderas. Optimera oxygenering och ventilation. Undersökning: Bedöm asymmetri, andningssvårigheter och andningsfrekvens, paradoxal andning, blåmärken och penetrerande skador.

Notera förekomst av halsvensstas och trachealdeviation. Kläm igenom thorax och notera subkutant emfysem, smärta och revbenshak. Identifiera dämpad eller hypersonor perkussionston. Möjliga åtgärder: Nålthorakocentes alt. Vid öppen pneumothorax appliceras tresidesförband konstgjord ventil och sätts thoraxdrän ej i själva såret!

Övervakning: Andningsfrekvens, saturation. Bedömning av cirkulation och blödning Mål: Bedöma och optimera cirkulationsstatus med fokus på blödning, perfusion och cardiac output. Undersökning: Puls, pulskvalitet, andningsfrekvens och medvetandepåverkan är viktigast.

Blodtryck, hudtemperatur och central kapillär återfyllnad. Titta efter större extern blödning samt uppenbara frakturer. Leta efter blåmärken samt penetrerande skador på thorax, buk och bäcken. Palpera buk och långa rörben. Undersök bäckenstabilitet och eventuellt förekomst av smärta vid palpation max en bedömning.

Halsvenstas, hypotoni och auskulterade avlägsna hjärtljud Becks triad talar för hjärttamponad, men halsvenstas som ökar vid inandning Kussmauls tecken är mer specifikt. Lung- och bäckenröntgen på akutrummet vb. FAST, ev. Intravenös access med 2 grova infarter om ej inom 90 sek hos hypoton patient ska intraosseös nål sättas!

Intravenös kristalloid vätska, maximalt 1 liter. Traumaprover inkl blodgas och vid cirkulatorisk instabilitet beställ blod enligt principen; 4 E-konc, 4 plasma, 1 trombocyter. Om urakut ge 0 RhD neg blod se Chock. Ta hänsyn till trenden i blodtryck.

Bäckengördel om misstänkt bäckenfraktur hos instabil patient. Grovreponering splint, Hare av uppenbar femurfraktur. Hos instabil patient, håll snabbt tempo och ta tidigt kontakt med kirurg för ställningstagande till omedelbar operation.

All cirkulationspåverkan hos traumapatienter ska behandlas som blödning tills motsatsen är bevisad. Även obstruktiv chock hjärttamponad och ventilpneumothorax ska misstänkas vid cirkulationspåverkan. Neurogen, kardiogen och septisk chock bör övervägas beroende på mekanism och klinisk bild.

Övervakning: Cirkulationsövervakning, puls, BT. Neurologisk undersökning Mål: Utvärdera risken för huvudskada och ryggmärgsskada. Förebygg sekundär hjärnskada. Identifiera ev neurogen chock. Utvärdera pupillstorlek och ljusreaktion. Kontrollera grovneurologiskt status sensorik över nyckeldermatom, motorik i fyra extremiteter.

Näskantarell insättning

Identifiera pareser eller plegier. Uteblivna reflexer kan tala för neurogen eller spinal chock. Hypotoni med relativ bradykardi och varm hud vid trauma mot halsrygg eller övre bröstrygg talar för neurogen chock. Tillstånd som ska uteslutas: Intrakraniell blödning med neurologisk påverkan.

Neurogen chock hypotoni med bradykardi eller normal puls. Överväg intoxikation, alkohol, CO-förgiftning och hypoglykemi som orsak till sänkt medvetande. Hypoxi och chock kan ge både slöhet såväl som agitation. Möjliga åtgärder: Vid traumatisk hjärnskada är de primära målen att säkerställa god syresättning och optimera cerebral perfusion för att minimera sekundära skador.

Neurogen chock behandlas med intravenös kristalloid vätska och ev vasopressorer. Ev sedera agiterad patient med misstänkt halsryggs- eller ryggmärgsskada. Reevaluera och optimera ABC. Kontakt med neurokirurg. Övervakning: GCS. Exponera hela patienten Mål: Undersök hela patienten för att inte missa dolda skador.

Förhindra hypotermi. Undersökning: Temperatur. Inspektera hela hud-kostymen inkl. Blockvänd och palpera halsrygg samt kotpelare. Rektalundersökning om indicerat, till exempel vid misstanke om ryggmärgspåverkan sfinktertonus , svår bäckenskada eller tarmskada blod.

Bedöm brännskadeutbredning. Tillstånd som ska uteslutas: Hypotermi, köldskador, omfattande brännskador, initialt dolda skador, skador på kotpelaren. Möjliga åtgärder: Värmetäcke, filtar och varma vätskor. Uppvärmning av köldskador.

Lägg om brännskador. Immobilisering av hela ryggraden. Övervakning: Temperatur. Secondary survey När undersökningen enligt ABCDE är avklarad ska patienten ha en säker luftväg, stabil saturation, ventilation och cirkulation, samt vara täckt med filt eller motsvarande för att förhindra nedkylning.

Stabiliserad patient genomgår i regel DT och secondary survey. En instabil patient tas i regel till operation utan föregående DT. Vid otillräckliga lokala resurser för att definitivt handlägga traumat ska patienten remitteras vidare. Secondary survey är en utökad undersökning av hela patienten där ställningstagande till vidare diagnostik görs för att upptäcka övriga skador.

Bedöm indikation för vidare radiologi. Beställ trauma-DT om detta inte redan genomförts se Traumaradiologi. Kirurgjouren motsvarande ska följa med patienten när trauma-DT genomförs, detta för att diskutera med radiolog, koordinera den fortsatta behandlingen och vidta åtgärder vid försämring.

Glöm inte att fråga om alkohol och droger. Ta ställning till V-sond vid aspirationsrisk, KAD försiktighet vid misstänkt uretraskada eller SPK med timdiures för att monitorera resusciteringen. Bestäm vilken övervakningsnivå som ska gälla samt behovet av kontroller av vitala parametrar.