Vilket parti föreslår skatt på plastpåsar

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Det som föreslås här är att vi inför en skatt på plastbärkassar. Det gäller bara de påsar som man packar och bär i till exempel från affären, inte plastpåsar för varaktigt bruk, som också finns.

Plastpåsar med zip

Det gäller inte heller soppåsar eller fryspåsar. Det gäller dock även plastkassar av det som kallas förnybart material, som också blir mikroplaster i naturen. Skatten ligger på 3 kronor per kasse. Är det en tunnare och mindre variant är det 30 öre per kasse.

De som blir skattskyldiga är tillverkarna och importörerna. Sedan finns det undantag. Köper man max 40 stycken per tillfälle och till exempel för in i Sverige är man inte skattskyldig. Man är inte heller skattskyldig om man köper för eget bruk.

Det är uppskjuten skatt för lagerhållning, som med alla andra punktskatter; det är först när man säljer plastbärkassen som man behöver betala skatten. Det här kommer fullt ut att vara lag den 1 maj och bygger på januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet.

Förslaget har sin grund i EU:s förpackningsdirektiv. Redan införde vi i svensk lag en förändring som bygger på direktivet, nämligen att handeln ska informera kunderna om plastkassarnas miljöpåverkan och vidta åtgärder för att minska förbrukningen.

Detta har i praktiken inneburit att flera av de stora kedjorna redan tar betalt för plastbärkassar. Numera frågar man om någon vill ha en kasse i stället för att bara packa i varorna och ge till kunden, som man tidigare ofta gjorde.

År ska den vara nere i 40 tunna plastbärkassar per person och år. Vi klarar inte det målet; vi ligger efter. Från har vi rapporteringsskyldighet till EU-kommissionen om hur det går med att uppfylla de här målen. Det som är uppenbart är att det krävs ytterligare åtgärder.

Grunden till allt detta är att plast sprids i naturen och skadar djurlivet. Det gäller framför allt djur i havet men även landlevande djur. Tyvärr är det så att påsar som är tillverkade av till exempel sockerrör, majs och liknande också sprider mikroplaster i naturen.

Det är tyvärr ingen skillnad där. Det tar upp till år för naturen att bryta ned de här mikroplasterna - om de någonsin bryts ned; det finns frågetecken kring det. Plasterna bryts ned i fragment som blir mikroplaster. Djuren misstar det här för mat och sväljer det.

Valar nämndes här tidigare, och det är ett tragiskt exempel. Vi hade en val utanför Norges kust som var sjuk och strandad. Det visade sig att valen hade 30 plastkassar i magen men ingen mat. Så här ser det ut runt om i våra hav. Fåglar och däggdjur på land kan trassla in sig i påsarna, men det är också så att fiskar och vattenorganismer äter detta.

Det värsta av allt är att det inte begränsas till djuren och haven; detta sprids upp i näringskedjan. Det sprids från fiskarna, hamnar i vår mat och hamnar i människokroppen. Det här är giftiga kemikalier som påverkar hälsan negativt och till och med kan ha dödliga effekter på längre sikt.

Det är ett hot såväl mot naturen och djuren som mot människan och vår hälsa. Om den här utvecklingen fortsätter kommer vi år att ha mer plast i våra hav än vad vi har fiskar. Det intressanta är att tillverkningen av engångsförpackningar i plast, bland annat plastpåsar, inte kom igång förrän på talet.

Sedan dess har vi nått den här enorma mängden plast. Man vågar knappt tänka på vad framtiden innebär om detta fortsätter. Målet med lagen är att minska mikroplasterna i naturen. Det är inte skatteintäkter till staten som är målet utan ett ändrat beteende från svenska folket: att man inte köper de här plastbärkassarna varje gång man går och handlar utan har med sig en kasse som man använder flera gånger.

Men målet är också ett ändrat beteende från handeln. Redan i dag, alltså innan lagen är genomförd, förbereder sig handeln inför det här genom att i stället erbjuda papperspåsar i allt större utsträckning. En papperspåse bryts ned mycket snabbare än en plastpåse och ger inte alls de skadliga miljöeffekter som en plastpåse ger.

Detta är väldigt positivt. Målet är också att människor ska ha en shoppingbag. Det behöver absolut inte vara en tygkasse. Det finns många andra material. Det går till exempel alldeles utmärkt att ha en plastkasse för mer varaktigt bruk.

Sedan finns det såklart en massa andra material också. Om vi får igenom en livsstilsförändring - att man slutar med den här konsumtionen och inte köper ny plastkasse varje gång man handlar - kan det i själva verket innebära en besparing för svenska hushåll.

Om hundratals plastbärkassar förbrukas i ett hushåll kan det innebära hundratals kronor i utgifter, eller till och med tusentals kronor om det är väldigt stor förbrukning. Det är alltså inte tänkt att detta ska bli en merkostnad.

Målet är tvärtom att minska förbrukningen och därmed också minska kostnaderna. Om man får en papperspåse i handeln kostar det inte någonting. Jag såg till exempel i en affär att det kostar 10 kronor att köpa en sådan som man kan återanvända nästan hur många gånger som helst.

Det innebär ingen stor kostnad. Jag tror också att väldigt många människor redan har någonting hemma i garderoben. De har shoppingbag, ryggsäck, väska eller lite tjockare påse. Jag tror att väldigt många redan har saker hemma som de skulle kunna använda.

Det gäller bara att vänja sig vid att ta med det. Det kan i själva verket vara lättare att bära hem om man har en rejäl kasse i stället för en tunn påse som plötsligt riskerar att gå sönder om man packar den för fullt. Det kan vara en fördel också på det sättet.

Förhoppningen är att detta ska bli en vinn-vinnsituation för naturen, djuren, hälsan och också för hushållsekonomin. Det är inte meningen att man ska betala varje gång utan att man har med någonting i stället. Vi har något som kallas avfallshierarkin.

Det innebär att vi i första hand ska förebygga, i andra hand återanvända, i tredje hand materialåtervinna och i fjärde hand förstöra. Det här är en förebyggande åtgärd. Det är det absolut bästa vi kan göra. I andra länder har man genomfört åtgärder, till exempel i Danmark, Irland och England.

I Danmark och Irland har man en avgift och i England ett minimipris. Vi är inte de enda som går den här vägen. Majoriteten av remissinstanserna är positiva även om det finns de som är negativa. Naturvårdsverket säger att det kommer att bli mindre nedskräpning och mikroplaster i naturen.

När det gäller resursförbrukningen, det vill säga klimatperspektivet, menar Naturvårdsverket att det inte finns några säkra studier på att det ena materialet är bättre än det andra. Det är inte därför man vill ha det här. Det handlar om nedskräpningen i naturen där plast definitivt är den stora boven och inte de andra materialen.

Kemikalieinspektionen är också positiv till detta för att vi ska få en mer giftfri miljö. Applåder Wykman M Anf. Vi har redan hört att 95 procent av alla utsläpp av plast i haven kommer från tio flodsystem som ligger i Asien och i Afrika. Vi har hört att Konjunkturinstitutet dömer ut skatten eftersom den inte bedöms leda till minskad nedskräpning utan till att man använder alternativ till plastkassar som är sämre.

Vi har också tagit del av forskning och undersökningar som visar att det kommer att leda till att vi ökar förbrukningen av påsar som är gjorda av fossila material i till exempel Asien som vi i stället importerar på rulle.

De miljömässiga argumenten mot att införa skatten är med andra ord överväldigande. Vi talar om hundratals miljoner ton i ökat koldioxidutsläpp som skatten beräknas innebära på grund av de skador man orsakar för hur ekonomin och handeln kommer att fungera.

Hur många plastpåsar bedöms släppas ut från Sverige i haven? Hur stor andel av de totala plastutsläppen bedömer Hillevi Larsson att de svenska hushållen dumpar i havet varje år? Larsson S Anf. Det är tack och lov så att vi inte är de värsta bovarna i världen.

Vi är rätt bra på att slänga påsarna där de ska vara. Men det är inte heller perfekt här. Stiftelsen Håll Sverige Rent gör varje år undersökningar av hur det ser ut, och bland annat undersöker de våra stränder. De har kunnat konstatera att på de svenska stränderna var det för några år sedan i genomsnitt 6,6 plastpåsar per meter strand.

Den siffran är nu i genomsnitt nere i 3 påsar per meter strand. De menar att en anledning till minskningen kan vara de åtgärder som regeringen redan har vidtagit med informationsplikten för handeln. Vi kan se att hos de stora kedjor som redan har infört en kostnad på ett par kronor för en påse har försäljningen av plastkassarna minskat med procent.

Det kommer alltså ut färre kassar i systemet. Håll Sverige Rent hittar engångsförpackningar på stranden som definitivt inte har kommit utifrån från andra länder.