Är sjukas orsak webbkryss

Vitaminbrister A-vitaminbrist Brist på vitamin A retinol är globalt mycket vanligt, men ses i Sverige endast vid fettmalabsorption som vid gallstas, IBD, cystisk fibros och tarmsvikt. Tidigt symtom är nedsatt mörkerseende. A-vitamin kan analyseras i Lund och Stockholm.

Observera att retinol redan i måttliga doser är toxiskt och kan ge aptitlöshet, leverskador och orsaka missbildningar. D-vitaminbrist Kostintaget av vitamin D är lägre än rekommendationerna, även om antalet D-vitaminberikade produkter ökar.

Största riskgruppen är sköra äldre och kroniskt sjuka som aldrig exponeras för solljus, samt vid tarmsjukdom och behandling med läkemedel som minskar upptaget av vitamin D. E-vitaminbrist E-vitaminbrist vid fettmalabsorption ska värderas tillsammans med P-kolesterol då tokoferol transporteras i LDL-fraktionen och således sjunker vid brutet enterohepatiskt kretslopp.

Substitution ges med t ex kapslar E-vimin mg 1 x 3. Parenteralt preparat saknas för närvarande. Tiaminbrist Ses ofta vid alkoholöverkonsumtion och ska då behandlas energiskt på blotta misstanken utan biokemisk diagnostik. Tiaminbrist förekommer också vid tarmsjukdom och efter bariatrisk kirurgi.

Tiamin kan analyseras, men det tar cirka 1 vecka. Akut behandling ges med t ex Vitamin B1 ratiopharm mg x 3 i 3 dagar, därefter övergång till peroral behandling med t ex Beviplex Forte 15 mg B1 2 x 3. Brist på riboflavin, niacin och pyridoxin förekommer oftast tillsammans med tiaminbrist, och behandlas med B-vitaminkombinationer enligt ovan.

Folsyrabrist Folsyrabrist förekommer ofta hos personer med alkoholöverkonsumtion p g a lågt intag och sämre upptag och kan misstänkas från ett högt MCV. Vid tarmsvikt krävs oftast högre doser, t ex tablett Folsyra Evolan 5 mg x 1. Bbrist Bbrist hos personer som äter husmanskost beror alltid på nedsatt upptag eftersom intaget är långt över behovet.

Bristande upptag ses hos äldre med nedsatt syrasekretion, atrofisk gastrit patienter med typ 1 diabetes och autoimmuna sjukdomar har ökad risk eller tidigare magsårsoperation. B12 har brett referensintervall och kan ge bristsymtom också vid normala nivåer.

Supernormala värden av B12 under substitution är helt ofarligt. Vid nyupptäckt Bbrist med symtom ges peroralt 2 mg cyanokobalamin x 2 i en månad. Vid mycket lågt intag av vitamin B12, som vid start av strikt vegetarisk kost, sjunker serumnivåerna av B12, men ytterst långsamt tack vare mycket stor lagringskapacitet i levern i förhållande till omsättningen.

Mineralbrister Järnbrist Innehållet av järn i husmanskosten är fullt tillräckligt för den manliga delen av befolkningen, som äter mer än den kvinnliga och dessutom äter mer kött. Kvinnor som menstruerar förlorar vid varje mens en viss konstant mängd blod, men det är stor variation mellan olika kvinnor.

Det innebär att det finns kvinnor som förlorar mer järn än de kan ta upp och som på sikt utvecklar järnbrist och senare även anemi. Kost med rött kött och lever ökar järnupptaget. C-vitamin kan också öka järnupptaget, medan kalcium, och tanniner i te, kaffe och kakao liksom fytater i fullkornsprodukter alla hämmar.

Kalciumbrist Svensk husmanskost bygger till stor del på mejeriprodukter med mycket högt innehåll av kalcium. Brist är ytterst ovanlig, också vid vegetarisk kost. Riskgrupper är främst personer med mag-tarmsjukdom. Kalcium i serum är strängt reglerat och speglar inte eventuella brister.

Kalciumbrist kan bättre detekteras från låg utsöndring i dygnsurin. Magnesiumbrist Magnesiumintaget i Sverige är tillfredsställande och magnesiumbrist förekommer främst vid mag-tarmsjukdom. Serumnivåer av magnesium återspeglar inte symtom eller Mg-status, och är regelmässigt låga vid samtidig inflammation.

Kramper som viker på Mg-tillskott antyder Mg-brist. Natriumbrist Natriumbrist förekommer främst efter mag-tarmresektion men kan ses vid värmeböljor med ökad svettning. Om törsten då släcks med enbart vatten finns risk för hyponatremi som är ett potentiellt livshotande tillstånd.

Normala serumnivåer av natrium utesluter inte natriumbrist då njurarna via RAAS retinerar allt natrium. Omvänd kvot, d v s lägre Na än K, är tecken på sekundär aldosteronism som bevarar Na i utbyte mot K och kräver ofta resolut i. Se även Korttarmsyndrom och tarmsvikt om beredning av egen Oralyte pga oskäligt pris.

Brottsbalken

Kaliumbrist Kaliumbrist ses främst vid diuretikabehandling, anorexi, tarmsjukdom eller vid obalanserad parenteral nutrition. Behandlas i första hand med peroral substitution, i andra hand parenteral. Vid lågt P-kalium och samtidig Na-brist ska i första hand Na ges enligt ovan.

Zinkbrist Zinkbrist utvecklas främst vid brännskador men kan ses även vid tarmsjukdom. Då zink delvis binds till albumin kommer S-zink alltid att vara subnormalt vid samtidig inflammation. Selenbrist Selenbrist skulle kunna förekomma i Sverige med tanke på låga halter selen i jorden.

Med ökande livsmedelsimport av kött, spannmål, frukt och grönt blir den risken allt mindre. Vid malabsorption kvarstår viss risk för brist. Selen finns för närvarande endast på licens som oral lösning, och som infusionslösning. Observera att selen kan ge leverskada vid överdos.

Annons 1 av 3.