Budget är mindre

Om det är bra eller dåligt får andra avgöra, säger Arturo Arques privatekonom på Swedbank. Om du däremot har en månadsinkomst på kronor sänks din skatt med 3 procent och du kommer ha omkring 4 kronor mer i plånboken varje månad.

Om det är bra eller dåligt får andra avgöra. Så sammanfattar Swedbanks privatekonom, Arturo Arques, nästa års statsbudget. Åtminstone vad som hittills är känt. Tidö-regeringens två första budgetar präglades av den höga inflationen och i viss mån kvardröjande effekter från pandemin.

Budskapet har varit att de bistra tiderna krävt återhållsamma budgeter men att man velat stötta de mest utsatta.

Budget mall privatekonomi

Dags att få fart på ekonomin Inför nästa års budget låter det annorlunda. Inflationen är bekämpad och nu är det dags att få fart på ekonomin igen. Nu känner man att det finns lite utrymme för politiska reformer och det speglar de reformer som regeringen vill ha, säger Arturo Arques.

Rekordmycket till hushållen Enligt regeringen kommer det reformer för totalt 60 miljarder nästa år. Av det som är känt går 24 miljarder, närmare 40 procent, till reformer som riktar sig mot hushållen. En historiskt hög andel, enligt Arturo Arques.

Då kan man inte komma fram till någonting annat än att det är rekordmycket. Bland annat har regeringen aviserat ett nytt jobbskatteavdrag, det sjunde i ordningen. Det innebär att alla som jobbar kommer att betala mindre skatt nästa år. Avdraget blir större ju mer du tjänar upp till ett tak på knappt 42 kronor i månaden.

Så oavsett hur mycket mer än så du tjänar blir det maximalt kronor mindre i skatt per månad. Enligt regeringen är det en satsning som gynnar låg- och medelinkomsttagare. Men Arturo Arques tvivlar på att det gör så stor skillnad.

Jag tror inte så många kommer känna sig som så himla stora vinnare. Även pensionärer får en skattesänkning nästa år, en dryg hundralapp i månaden för en medianpensionär. Stora skattesänkningar för höginkomsttagare Men även höginkomsttagarna får sitt i budgeten.

Beloppsgränserna för redan införda jobbskatteavdrag räknas upp, vilket innebär mindre i skatt även för dem med högra inkomster. Även gränsen för när man börjar betala statlig skatt har höjts, vilket i vanliga fall görs varje år men där förra årets krisbudget var ett undantag.

Om man inte gjorde det skulle konsekvensen bli att även en undersköterska eller barnskötaren skulle betala statlig inkomstskatt till slut, säger Arturo Arques. De med riktigt höga inkomster kommer även att gynnas av att regeringen nu tar bort avtrappningen av jobbskatteavdraget.

Den har börjat vid löner på ungefär 65 kronor i månaden. Sedan har avdraget sjunkit stegvis upp till månadsinkomster på för att därefter vara noll. De får mest både i både kronor och procent Att avtrappningen försvinner innebär att den som tjänar i månaden betalar närmare 3 kronor mindre i skatt varje månad.

Till det kommer de ovan beskrivna sänkningen med det nya jobbskatteavdraget och uppskrivningarna, vilket ger ytterligare omkring en tusenlapp i sänkt skatt, motsvarande närmare 3 procents sänkning. Det kan alltså jämföras med effekten för en låginkomsttagare, med knappa 17 i månadslön, som får 60 kronor lägre skatt, vilket motsvarar 0,4 procent.

Även vissa av dem som har små eller inga marginaler får tillskott i kassan. Bland annat förlängs den tillfälliga förstärkningen av bostadsbidraget till barnfamiljer ytterligare ett halvår, även om det trappas ner. Något som kan ge maximalt 1 kronor extra i månaden extra om man jämför med hur det var innan förstärkningen infördes.

Om man lever med små marginaler så är 1 kronor ändå rätt mycket, säger Arturo Arques. Drivmedelsskatten har sänkts varje år och reduktionsplikten, som gör det dyrare att tanka har sänkts, även om den återigen höjs nästa år. Däremot togs elbilsbonusen på upp till 50 kronor bort Det är naturligtvis olyckligt ur miljöhänsyn, säger Arturo Arques.

Privatekonomiska budgetnyheter