När är friktionen stor

Enheten på kraften bestäms på samma sätt som för gravitationskraften. Friktionskraften är den kraft som vill motverka godsets rörelse när det utsätts för mass­krafter under transport. Andra krafter som motverkar rörelser är krafter som uppkommer i förstängningsanordningar och surrningar.

Ffr får samma enhet som FN. Detta innebär att om de nedåtriktade krafterna är uttryckta i kN uttrycks även friktionskraften i kN, och om normalkraften är uttryckt i ton blir även friktionskraften uttryckt i ton. Vibrationskrafter är kortvariga kraftstötar med litet energiinnehåll som kan leda till godsvandring.

En enstaka sådan kraftstöt kan inte förflytta godset någon längre sträcka på grund av den korta varaktigheten. På grund av en ständig upprepning under en längre tidsperiod kan emellertid vibrationskrafter få gods som inte är säkrat att vandra, d v s förflytta sig en längre sträcka åt något håll.

Friktion Friktionen är ett mått på hur sträv kontaktytan mellan två material är och som betecknas med den grekiska bokstaven μ. Friktionen har ett värde mellan 0 och 1. Om kontaktytan är sträv är friktionen hög. Trä mot trä är ett exempel på en kontakt­­yta som är relativt sträv.

Om kontaktytan är ren och torr samt fri från frost, is och snö, har kontaktytan trä mot trä en friktionsfaktor på 0, Om gummi placeras mellan en trälåda och ett träflak, ökar strävheten och därmed friktionsfaktorn. För hala kontaktytor är friktionsfaktorn låg.

Exempel på hala kontaktytor är stål mot stål. Om ytorna dessutom är smorda är friktionen ännu lägre. Friktionen påverkar hur mycket lastsäkringsutrustning som behövs för att förhindra glidning mellan gods och underlag samt mellan olika godskollin som är staplade på varandra.

Ju lägre friktionen är desto mer surrningsutrustning behövs. Friktion kan indelas i vilofriktion och glidfriktion. Vilofriktion, eller statisk friktion, är friktionen mellan två ytor i vilande tillstånd, d v s då ytorna inte glider mot varandra.

Om ytorna börjar glida mot varandra ändras friktionen från statisk friktion till glid­friktion, dynamisk friktion. Dynamisk friktion är lägre än statisk friktion, d v s den rörelsehindrande kraften som friktionen åstadkommer är större innan glidning har börjat.

Om väl glidning börjar sjunker den glidnings­­förhindrande friktionskraften. Friktionsvärden för typiska kontaktytor finns tabellerade i olika föreskrifter, standarder och guidelines, se till exempel i CTU-lathunden. Tabellerade värden gäller för rena ytor som är fria från frost, is och snö.

Om så inte är fallet, eller om friktionen inte är känd, kan antingen generella friktionsfaktorer användas som är låga eller så kan friktionen bestämmas genom praktiska prov. Tyngdpunkt Tyngdpunkten för ett godskolli är centrum för kollits massa.

För homogent gods ligger tyngdpunkten i kollits geometriska mitt, d v s på halva höjden, halva bredden och halva längden. Exempel på homogent gods är en pappersrulle. För icke homogent gods ligger ofta tyngdpunkten förskjuten i förhållande till kollits mitt.

Exempel på icke homogent gods är maskiner i lådor och häckar. Tyngdpunkten kan vara förskjuten i såväl sidled som uppåt eller nedåt. Lastsäkringen påverkas mest om tyngdpunkten är kraftigt förskjuten åt ena sidan eller om den ligger högt över kollits mitt.

Det finns inte något lagligt krav på att tyngdpunkten skall vara utmärkt på ett kolli, inte ens om den är förskjuten i förhållande till kollits mitt. Många maskinleverantörer brukar dock markera förskjuten tyngdpunkt på emballagets utsida.

Enligt EU:s maskindirektiv ska det dock finnas dokumentation med uppgifter om var tyngdpunkten för maskiner är belägna för säker hantering av maskinerna.

Vad är friktion

Den internationella symbolen för tyngdpunktsmärkning framgår av nedanstående figur. Glidning, tippning och vandring Gods ska vara lastsäkrat så att det förhindras att glida och tippa framåt, bakåt och i sidled samt att vandra. Om ett kolli kommer att glida eller inte beror på följande faktorer: Friktionen mellan kolli och underlag Påkänningarnas storlek Om friktionen är låg är risken stor att kollit glider.

Om friktionen är hög kan det vara tillräckligt för att förhindra glidning utan några ytterligare åtgärder. Notera att vikten inte har någon betydelse för när ett kolli börjar glida, d. När väl glidning uppstår spelar dock vikten stor roll och innebär att tungt gods utgör en stor fara om det börjar glida.

Om ett kolli tippar eller inte beror på följande faktorer: Kollits bredd och längd Tyngdpunktens läge i höjdled, längdled och sidled Påkänningarnas storlek Godsets vikt påverkar inte heller om ett kolli tippar. Om varken glidnings- eller tippningsrisk föreligger kan det under vissa omständigheter vara tillåtet att köra gods helt osäkrat.

Vandring kan uppstå på grund av vibrationer vid exempelvis ojämn vägbana. En ständig upprepning av vibrationer kan få gods som inte är säkrat att vandra längre sträckor. Ytterligare information Du kan även läsa mer om lastsäkring på vår samlingssida Kontakt.