Hur vanligt är bukspottkörtelcancer

Filmer om pankreascancer Allmänt Pankreascancer innebär att en cancertumör utgår från själva bukspottkörtelvävnaden. I vissa fall utgår tumören från närliggande vävnader till exempel från den del av gallgången som passerar genom pankreas, från gallgångsmynningen i tarmen eller från själva tolvfingertarmen se figur.

De senare tumörformerna s. De flesta som får sjukdomen är äldre, över år. Pankreascancer hos individer under år är ovanligt. Rapport från diagnosgrupp Pankreas — september 6 september, Vi börjar nu med en rapport från varje diagnosgrupp en gång i månaden.

Först ut är rapport från Diagnosgrupp Pankreas. Pankreas är det latinska namnet för bukspottkörteln. Pankreas är ett körtelorgan som ligger i övre delen av magen, bakom magsäcken, framför ryggraden. Dess funktion är dels att producera enzymer som behövs för matsmältningen, dels hormoner, främst insulin som är nödvändigt för sockeromsättningen.

Vilka är de tidigaste symtomen? Pankreascancer ger få eller mycket ospecifika symtom som exempelvis trötthet, aptitlöshet och illamående, besvär som kan ses av många andra orsaker än cancer. Pankreas ligger bakom magsäcken, framför ryggraden klicka på bilden för större version Ett kardinalsymtom är gulsot, inte sällan kombinerat med svårartad klåda.

Gulsot upptäcks genom att ögonvitorna och senare huden blir gul. Detta beror på att gallgången som går igenom bukspottkörteln blir förträngd av tumör så att gallan inte kommer ut i tarmen utan går ut i blodet och utsöndras senare via urinen. Detta resulterar i att urinen blir mörk, porterfärgad och avföringen gråvit, kittfärgad.

Hur undersöker man pankreas? För att kunna se pankreas måste man göra en skiktröntgen datortomografi över magen. Då kan man vanligtvis fastställa om det finns en tumör och i vissa fall också om den har spridit sig. Vid gulsot är det vanligt att man avlastar gallvägarna med en endoskopisk undersökning, så kallad ERCP liknar en gastroskopi där man för in ett rör förbi hindret i gallgången så att gallan åter rinner ut i tolvfingertarmen.

Behandling Om cancern inte hunnit sprida sig Om cancern inte hunnit sprida sig och patienten bedöms tåla en stor operation är behandlingen kirurgi, eventuellt i kombination med cellgifter vilka vanligtvis ges efter operationen. I speciella fall med lokalt avancerad tumörväxt på omkringliggande blodkärl kan cellgifter ges först i syfte att få tumören att stanna upp eller krympa lite så att man senare kan försöka operera bort den.

Pankreasoperationer är dels tekniskt krävande, dels mycket belastande för patienten som dessutom inte sällan drabbas av postoperativa besvär, varför patienten behöver vara i relativt god form för att tåla en operation. Denna typ av ingrepp kräver stor vana hos kirurger, narkos- och vårdpersonal och görs därför endast på ett fåtal centra i Sverige.

Operation sker som regel inom fyra veckor efter behandlingskonferens eftersom det inte sällan behövs en tids rehabilitering med näringstillskott om man har haft viktnedgång eller återhämtning efter att gulsot blivit avlastad med ett rör.

Vid operationen lyckas vanligtvis kirurgen få bort hela tumören, men det händer att man i finner spridd cancer i bukhålan eller till levern som inte kunnat ses på en skiktröntgen. I sådana fall är sjukdomen spridd och att då ta bort den lokala tumören hjälper inte.

Efter att patienten återhämtat sig efter operationen påbörjas vanligtvis poliklinisk cellgiftsbehandling vilket betyder att patienten får åka hem mellan behandlingstillfällena. Om cancern hunnit sprida sig Om tumören misstänks ha spridit sig tar man i de flesta fall ett vävnadsprov biopsi för att dels bekräfta spridning, dels för att se vilket cellgift som är mest lämpligt att använda.

Tillsammans med onkologen avgörs om cellgiftsbehandling ska startas eftersom en sådan kan vara minst lika belastande som en operation det vill säga man behöver vara i relativt gott allmäntillstånd för att tåla cellgifter utan att få svåra biverkningar.

Syftet med en cellgiftsbehandling är dels att hämma cancercellerna från att dela sig och därmed sakta ner tumörväxten, dels hjälpa patienten att må bättre. Dock är spridd pankreascancer inte möjlig att bota och så kallad palliativ vård ges också i syfte att mildra besvären från sjukdomen.

I dagsläget forskas det intensivt på att hitta nya behandlingar som förhoppningsvis ska ändra på denna situation. Kan man bota pankreascancer? Möjligheten att bli frisk från pankreascancer beror på om cancern är spridd eller inte.

Idag är den enda potentiellt botande behandlingen operation av en icke spridd lokaliserad tumör, eventuellt kombinerat med cellgifter. Vad orsakar pankreascancer? Orsaken till pankreascancer är okänd, men forskarna vet att risken fördubblas om man röker.

Andra riskfaktorer är exempelvis hög ålder, snusning, fetma och typ 2 diabetes. Ärftlig pankreascancer är sällsynt och en studie i Sverige har visat att det finns en ärftlig koppling hos färre än 5 procent av fallen se mer nedan. Att få ett cancerbesked Varje dag får människor i Sverige ett cancerbesked.

Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet och den kommande behandlingen att tillvaron förändras, både för den som är sjuk och för många runt omkring. Den här texten handlar om hur du kan hantera de reaktioner och frågor som kan uppstå efter ett sjukdomsbesked.

I det Nationella vårdprogrammet för bukspottkörtelcancer rekommenderar vården de personer som har fler familjemedlemmar som drabbats av pankreascancer att de undersöker om de har förhöjd risk att själva drabbas. Följande rekommendationer gäller: Familjer med två eller fler fall av pankreascancer i samma släktgren oavsett ålder bör kunna få en så kallad onkogenetisk konsultation.

Familjer med minst tre nära släktningar som drabbats av pankreascancer varav en är en förstagradssläkting föräldrar, barn och syskon och de övriga är förstagradssläkting till varandra tex pappa, faster, farfar bör kunna få göra en så kallad screening.

Samma gäller för personer som har två förstagradssläktingar med pankreascancer varav en har insjuknat i årsåldern. Vad gör du om du tillhör någon av dessa ovan angivna grupper? Om du är intresserad av att utreda om du har förhöjd risk för att få pankreascancer bör du: Kontakta din vårdcentral Be dem att remittera dig för en utredning hos den kliniskt-genetiska enhet som finns på ditt sjukhus.

Den kliniskt genetiska undersökningen avgör om du löper tillräckligt hög risk och därmed uppfyller villkoren för att delta i ett screening-program. Ordförklaringar: Förstagradssläkting: Föräldrar, barn och syskon. Andragradssläktning: Far- och morföräldrar, barnbarn, fastrar och farbröder, mostrar och morbröder.

Onkologisk konsultation syftar till att bedöma om det finns misstanke om något känt ärftligt syndrom som kan utredas genetiskt eller om släkten vid närmare genomgång uppfyller kriterierna för pankreasscreening. Nya testmetoder är under utveckling, tex blodprovsbaserade tester.

Cancer i bukspottkörteln livslängd

Tips till dig som precis fått diagnos Ställ frågor så att du förstår, och om det behövs kan man ställa samma fråga flera gånger. Alla cancerpatienter har rätt till en skriftlig vårdplan, där ska det stå information om diagnos, behandling, datum för nästa besök eller behandling, kontaktuppgifter till en kontaktsjuksköterska med mera.

Skriv ned dina frågor inför läkarbesöket och de svar du får från läkare och sjukvårdspersonal, eller be om kompletterande skriftlig information efter samtalen. Ha med en närstående, som kan hjälpa till att minnas vad som sagts och vara ett känslomässigt stöd.

Är du inte svensktalande har du alltid rätt till tolk så att du kan få information på ditt eget språk. Känner du dig osäker på om du fått rätt bedömning har du rätt att begära en ny medicinsk bedömning vid ett annat sjukhus så kallad second opinion.

Förvissa dig om att du har en fast vårdkontakt med en ansvarig läkare eller sjuksköterska. Kontrollera alltid så att du får med dig dina journaler och din information mellan olika vårdhem och sjukhus. Var ute så mycket det går — ta promenader eller sitt i solen.

Umgås inom familjen och med vänner, försök leva så normalt som möjligt. Var nära och tillsammans! Prata inom familjen och med vänner. Diskutera vad som händer och ta upp de svåra frågorna. Det är viktigt att inkludera även barn och ungdomar så att de förstår.

För barn- och ungdomar finns det egna närståendestöd bland annat på nätet, men de kan också få prata med en kurator. Som närstående kan man känna sig hjälplös men ofta räcker det långt att finnas till hands för den som är sjuk och bara lyssna och dela det svåra.

Du kan även hjälpa till att avlasta med praktiska saker. Det finns stödgrupper för närstående på många orter och man kan också be om att få träffa en kurator. Det finns mycket information på nätet. Under "Stöd och hjälp om cancer" samt "Mer information" rekommenderar vi några källor som är uppdaterade och trovärdiga.

Prata med andra som är — eller har varit — i liknande situation. Det finns inga rätt eller fel i hur man reagerar. Forskning har visat att oro och nedstämdhet ofta minskar när behandlingen startar och man vet vad som gäller under behandlingstiden.

Närståendepenning kan anhörig söka hos Försäkringskassan, vilket innebär möjlighet att vara ledig från ditt ordinarie arbete mot ersättning. Alla läkare kan utfärda intyg för detta. Vilka frågor kan jag ställa till läkaren efter ett cancerbesked?

Skriv ner dina frågor i förväg så att du inte glömmer något när du väl pratar med läkaren. Om du vill och har möjlighet kan det också kännas bra att ha med någon närstående vid läkarbesök. Tillsammans kan ni uppfatta mer än om du är ensam.

Dessutom kan den som följer med dig också hjälpa till att ställa frågor. Ställ alla frågor du har. Ställ samma fråga flera gånger, om du behöver det. Det är ofta mycket att ta in när man får ett cancerbesked. Att sortera alla frågor, tankar och känslor som dyker upp kan ta tid.

Det är viktigt att du förstår informationen så att du kan vara delaktig i din vård. Det är bra att skriva ner de svar du får från läkare och annan sjukvårdspersonal. Du kan spela in samtalet om det känns enklare, till exempel om du har en mobiltelefon med en sådan funktion.

Säg i så fall gärna till innan. Du kan också be om hjälp med att få kompletterande skriftlig information efter samtalen. Om du vill ställa vissa frågor igen eller om det dyker upp nya frågor, kan du be om ett nytt samtal med läkaren.

Frågor som kan vara bra att ställa är: Vad är det för cancersjukdom? Är sjukdomen spridd och vad betyder det i så fall? Vilken behandling kan jag få, och finns det flera behandlingsmetoder? Är behandlingens syfte att bota sjukdomen? Hur vet jag vilken effekt behandlingen kommer att få, hur mäts effekten?