Hur är kalifornierna så

Från kust till kust mäter USA cirka mil medan avståndet från Kanada i norr till Mexiko i söder är runt mil. Större delen av landet har kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar. Till största delen ligger USA i den tempererade zonen men klimatet varierar kraftigt.

I norra Alaska råder arktisk kyla, medan klimatet delvis är tropiskt på Hawaii och i södra Florida. Det kan regna mycket på västkusten samt i östra och syd­östra USA medan de stora slätterna i centrala delen av landet ofta drabbas av torka.

Östkusten, särskilt den södra delen, drabbas regelbundet av orkaner. Terrängen på det amerikanska fastlandet kan delas in i fyra huvudområden räknat från väster: höga bergskedjor, ett vidsträckt låglandsområde, en lägre bergskedja och en kustslätt längst i öster.

Systemet av bergskedjor i västra USA ingår i Kordiljärerna, bergstrakter som sträcker sig i nord-sydlig riktning längs hela de amerikanska kontinenterna, från Alaska till södra Chile och inbegriper Anderna i Sydamerika. Mellan bergskedjorna ligger både bördiga dalar och ökenområden, delvis helt i regnskugga.

Låglandsområdet i mellersta USA, kontinentalbäckenet, mäter på sitt bredaste ställe mil. Den väldiga arealen omfattar ett av världens största flodsystem där floderna Mississippi, Missouri och Ohio ingår. Öster om låglandet ligger Appalacherna, en relativt låg bergskedja som nästan obruten går från Kanada ned till Alabama i södra USA.

Bergen är till stora delar klädda med skog. I dalarna finns betydande koltillgångar. Atlantiska kustslätten är ett brett låglandsområde som reser sig från havet in mot landet.

Usa stater 52

Det täcker hela Atlantkusten och kusten utefter Mexikanska golfen i söder. Utöver den topografiska indelningen som beskriver terrängen görs också regionala indelningar i olika sammanhang. Regionerna kan beskriva geografin men speglar även kulturella, politiska, ekonomiska och historiska särdrag.

USA kan exempelvis delas in i sju huvudområden: Nordöstra delstaterna Trots att USA:s ekonomiska och befolkningsmässiga tyngdpunkt förflyttats mot söder och väster finns ännu många storstäder längs norra delen av östkusten och in mot de Stora sjöarna vid gränsen mot Kanada.

Utrikeshandeln, som startade i de stora hamnstäderna New York, Boston, Philadelphia och Baltimore, har stor betydelse samtidigt som traditionell, tung industri ersatts av en modernare tjänstesektor. New Yorks skyskrapor, Detroits bilfabriker och Pittsburghs stålverk blev tidigt viktiga symboler för ett USA som lockade miljontals invandrare från Europa.

Sydöstra delstaterna Sydstaterna levde även efter USA:s självständighet i slutet av talet länge kvar i en kolonial ekonomi, uppbyggd kring produktion av bomull och andra råvaror som exporterades både till nordstaterna och till Europa i utbyte mot färdigtillverkade varor.

Slaveriet och det förödande inbördeskriget — se Äldre historia hämmade utvecklingen i södern och bidrog till en omfattande utvandring norrut. Efter andra världskriget moderniserades sydstaternas ekonomi i snabb takt. Industrier växte fram kring nya råvaror som skog och olja.

I dag finns både en rad högteknologiföretag och en växande tjänstesektor. De senaste decennierna har en betydande invandring ägt rum från övriga USA, inte minst från de nordöstra delstaterna. Städer som Atlanta i Georgia, Charlotte i North Carolina och Houston i Texas har med sina bländande skyskrapor blivit symboler för den nya södern.

Men trots alla framsteg är den genomsnittliga levnadsstandarden i de mer outvecklade delarna av södern fortfarande lägre än i norra USA. Centrala låglandet Centrala låglandet är ett bördigt jordbruksområde som från de Stora sjöarna sträcker sig söderut och västerut över prärien ned till Texas.

Här finns världens mest produktiva jordbruk som ofta drivs på mycket stora farmer. De storstäder som ligger i eller gränsar till regionen — som Chicago, Minneapolis och Milwaukee — har byggts upp kring slakterier, kvarnar, mejerier eller andra industrier med anknytning till jordbruket.

Stora slätterna Ett platt, torrt område — kallat de stora slätterna the great plains — startar vid den regngräns som går från norr till söder nästan mitt i USA och breder sedan ut sig fram till bergen i väst. Bristen på vatten i kombination med ett oberäkneligt och blåsigt klimat som växlar mellan extrem kyla och extrem hetta har inneburit stora umbäranden för jordbrukare i regionen.

Länge var slätterna mest ett ogästvänligt ödeland som passerades på väg mot drömmen om bättre villkor längre västerut. Det var först efter det att järnvägarna nådde området på talet som invandrare började söka sig dit i större skala. Ursprungsbefolkningen trängdes bort när farmare och boskapsskötare slog sig ned på de stora slätterna.

Boskapsskötare försåg de stora städerna i öst med läder och kött. En cowboykultur, delvis uppbyggd kring boskapsskötsel, tog över. Försök i början av talet att uppmuntra nybyggare att odla upp den torra marken mynnade ut i många tragedier. Felaktiga odlingsmetoder bidrog till att det tunna jordlagret mer eller mindre blåste bort.

Bergs- och ökenområdena Jämfört med Appalacherna i öst är Klippiga bergen en ung bergskedja vars höga bergstoppar är skarpa och skrovliga. Även långt söderut kan de vara snötäckta. Fram till mitten av talet betraktades bergskedjan som nästan ogenomtränglig.

När den stora guldruschen bröt ut i Kalifornien lyckades dock mängder av lycksökare ta sig över bergen på stigar upptäckta av jägare. I dag går ett antal järnvägar och motorvägar över bergen. Dammanläggningar och bevattningsprojekt har också gett liv åt delar av regionens ökenområden.

De senaste årtiondena har inflyttningen ökat kraftigt till delstater som Nevada, Arizona, Utah och Colorado. Fortfarande finns det dock ödsliga områden och regionen är mer glesbefolkad än någon annan del av USA. Västkusten Den västra kustremsan har symboliserat drömmen om ett nytt land som erbjuder frihet och chans till rikedom.

Men på grund av Kordiljärerna var västkusten länge isolerad från övriga USA. Invandringen österifrån inleddes på allvar på talet och därefter ökade befolkningen snabbt. I dag är Kalifornien USA:s mest folkrika delstat med nästan 40 miljoner invånare.

Regionen är — delvis med hjälp av konstbevattning — en ledande producent av frukt, grönsaker och vin. Skogsbruk och fiske är viktiga näringar i de norra delarna. Men västkustens ekonomi består numera av ett stort antal sektorer varav många befinner sig i täten för en global utveckling.

IT-företagen i Silicon Valley söder om San Francisco utgör en viktig koncentration av högteknologisk industri. De nya delstaterna Två av de 50 delstaterna ligger utanför kontinenten och blev en del av USA först Alaska och Hawaii.

Alaska, som skiljs från det övriga USA av Kanada, är till ytan den största delstaten men har inte mer än cirka invånare. Oljeutvinningen har förändrat Alaskas ekonomi en del men skogsbruk, fiske och gruvnäring spelar fortfarande en dominerande roll.

Hawaii ligger i Stilla havet, en dryg tredjedel av fågelvägen mellan Kalifornien och Japan. Ögruppen är ett turistparadis och turismen är delstatens viktigaste inkomstkälla. Odling av sockerrör samt ananas och andra frukter är också viktiga inkomstkällor för befolkningen som uppgår till knappt 1,5 miljoner invånare.

De drygt 3,6 miljoner invånarna där är amerikanska medborgare varav det stora flertalet bor i Puerto Rico.