Människans påverkan på östersjön

Hur kan vi minska algblomningen? Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön idag. Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen bidrar till. Hela Östersjön har idag problem med övergödning, och Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade.

Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet. Det är de 90 miljoner människor som bor inom avrinningsområdet som påverkar Östersjön med växtnäringsämnen som slutligen hamnar i havet.

Utsläppen av växtnäring kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Utsläppen från land har minskat på senare år, men måste sjunka ytterligare för att stoppa algblomningar, syrebrist och bottendöd.

En dödlig kedjereaktion Växtnäringen som rinner ut i Östersjön bidrar med nästan en miljon ton kväve och cirka 30 ton fosfor per år. Det är mer än dubbelt så mycket utsläpp som för år sedan. Mängderna varierar från år till år, då det är beroende av nederbörden.

Trots att växtnäringsläckaget har minskat, och är nu nere på samma nivå som den var på talet, är de fortfarande alldeles för höga för vad vårt vackra hav klarar av. Jordbruket står idag för den största delen av växtnäringstillförseln från land, men också transporter, utsläpp från reningsverk och enskilda avlopp samt industrin är medskyldiga.

Resultatet av den ökade tillförseln av kväve och fosfor blir att havets känsliga ekosystem förändras. Många växt-och djurarter kan inte anpassa sig till de snabba förändringarna och drabbas hårt eller går under. Ett fåtal anpassningsbara arter tar då över och får extra skjuts av de näringsämnen som tillförs.

Resultatet är att den biologiska produktionen skenar. Ett exempel på detta är den onaturligt kraftiga algblomningen. Torsken är viktig för Östersjön ekosystem Ovan är en förenklad illustration av hur mängden torsk och alger hänger ihop i Östersjön.

Sambandet mellan mängden torsk och alger är starkt. Överfiske kan leda till att vissa fiskarter minskar kraftigt, men också till allvarliga förändringar i hela det ekologiska systemet. Vad är algblomning? Växtplankton i närbild Algblomning är en fullt naturlig process, och havets ekosystem är beroende av att det finns algblomning.

Däremot kan blomningarna få en giftig och förorenande effekt i områden som påverkats av övergödningen. Då ökar mängden växtplankton snabbt och kraftigt i ett och samma område. Du kan se det på sommaren som en gröngul soppa eller en blågrön trådig massa nära vattenytan.

Stort som 1,5 gånger Danmark När sedan algerna dör sjunker de ner till bottnen och bryts ner. Denna process förbrukar i sin tur syre, och när syret förbrukats drivs nedbrytningen vidare av bakterier som producerar giftigt svavelväte.

Övergödning östersjön

Det tar död på havets botten och djupvattnet, och allt liv som behöver syret för att överleva måste flytta eller gå under. Sammanlagt är ett område cirka 1,5 gånger så stort som hela Danmark helt eller delvis drabbat. Det finns flera saker som vi själva kan göra för att hjälpa Östersjön, bland annat att ha ordentliga system för enskilda avlopp, att tömma toan på båten i hamn och att äta mindre men bättre kött använd dig gärna av WWFs Köttguide.

För att få en långsiktig och hållbar förändring krävs även hårdare tag på politisk nivå. WWF vill att: Sverige fortsätter göra nationella, kraftfulla insatser för att minska övergödningen, samtidigt som man verkar för åtgärder både regionalt och inom EU.

Näringsdepartementet och Jordbruksverket blir aktiva pådrivande krafter i arbetet för Östersjöns miljö och att Landsbygdsprogrammet tillförs miljoner kronor extra för att bekämpa övergödningen. Det sker en kraftfull satsning på restaurering av våtmarker, sjöar och vattendrag i odlingslandskapet med syfte att minska näringsläckaget från jordbruket.

Det behövs starkare miljökrav på jordbrukspolitiken Det finns ungefär 34 miljoner hektar jordbruksmark inom Östersjöns avrinningsområde. Jordbruket är idag den främsta landbaserade orsaken till näringsläckage som leder till övergödning. Att skylla på den enskilda jordbrukaren är dock orättvist.

Många gårdar kan naturligtvis göra mer för att minska näringsläckagen, men de flesta jordbrukare arbetar inom ramarna för ett gammalmodigt och omodernt bidragssystem, EUs gemensamma jordbrukspolitik. Grunderna för den nuvarande jordbrukspolitiken skapades i en tid och en värld som såg helt annorlunda ut än idag.

Sedan de baltiska staterna och Polen blev medlemmar i EU har en snabb intensifiering skett. Stödet till jordbruket, inom ramen för EUs gemensamma jordbrukspolitik, är med sina cirka 40 procent en av EUs största budgetposter.

Idag går största delen av denna till produktionsstöd, något som inte är hållbart och som skapar en mängd problem. Om denna föråldrade politik får fortsätta — utan tillräckligt starka miljökrav — finns det stor risk att det fördröjer den nödvändiga förändringen mot en mer hållbar jordbruksproduktion.

Rädda Östersjön Östersjön är idag ett av världens mest förorenade hav med en död havsbotten av en yta större än Danmark. Övergödning, överfiske, sjöfart och utsläpp av miljöföroreningar har gjort Östersjön till ett hav i kris. Ge Östersjön en chans.

Bli Östersjöfadder!